Tillbaka

Hemsö-spelmän

Jonas Nordén är nu (1920) över 80 år. Det är den piggaste 80-åring jag någonsin skådat. Rak, spänstig, vaken på allt, ser med klara, kloka ögon på en värld , som han lärt sig att väl förstå, även om han i mycket måste ogillla en mängd företeelser i nutiden, såsom vi nog litet var göra.

Och en betrodd man är han, som än i dag sköter olika befattningar. Nämndeman har han varit i 26 år och först temligen nyligen lämnat detta hedersamma förtroendeuppdrag. Är ledamot av ägodelningsrätten samt av distriktets vägstyrelse. Har dessutom haft en hel del mera tillfälliga förtroendeuppdrag inom sin kommun. Han har också för sin mångsidiga verksamhet erhållit såväl medalj för medborgerliga tjänster som också Patriotiska sällskapets medalj.
Nordéns släkt var en gammal bondesläkt på Hemsö och ägde där stora jord- och skogsområden. Nordéns farfar rådde sålunda om hela Utanö by med Prästhus stora fiskehamn. Han hade emellertid inte mindre än sex söner, vilket ansågs vara för många att dela egendomen, hur stor denna än var. Man gjorde därför så, att denna lottades mellan de sex sönerna på det sätt, att tre av dessa skulle få dela det stora hemmanet, medan de tre andra ersattes med pängar. Bland dem som sålunda blevo hemmansägare var Jonas Nordéns far. Då denne var den tredje i ordningen av dem som fingo ärva Utanö, flyttade han ut från den ursprungliga mansbyggnaden och byggde sig en ny.

Och här föddes Jonas den 24 december 1839. Julbarnet växte upp till en duktig pojke, som förkåvrade sig i olika avseenden och snart fick börja att hjälpa till vid sysslorna påhemmanet och sålunda utbilda sig till jordbrukare tills han en gång skulle överta fädernegården. Jonas mor Karin Olsdotter, var från Högsjö, född 1808. Hon var mycket musikalisk och lär ha sjungit förträffligt. Nedan bland anmärkningarna till Jonas Nordéns melodier står omtalat, huru hon från Högsjö överförde till Hemsö en sextondelspolska, under det eljes inga sådana fummits där på Nordéns tid. Även Nordéns far var musikalisk och spelade fiol, och efter honom hade Nordén nästan alla sina melodier.
Bland dessa funnos åtskilliga gammalvalser, som jag, när jag var hos Nordén på sommaren 1920, redan tecknat upp från andra håll: Nora, Högsjö, Gudmundrå m. fl. Då gammalvalsen (vilken uppkommit ur den sydtyska folkdansen Ländler och på 1780-talet började användas som societetsdans i Böhmen, varvid den ungefär samtidigt fick namnet walzer av fornhögtyska walzan = vända sig kring sin axel) hos oss icke nämnes hos Bellman, död 1795, som eljes är en flitig dansmämnare men däremot hos Anna Maria Lenngren, död 1852, kan man tänka sig den ungefärliga tiden för denna dansarts första uppträdande i Sverige. De gammalvalser som spelats här uppe så tidigt, att den 1839 födde Jonas Nordéns far redan hunnit lära dem, tyckas sålunda ha hört till de äldsta som funnits efter valsens införande i Sverige.

Jonas Nordén hade framlevat sitt liv i lugn och trevnad på sin fädernesgård och knappast lämnat sitt kära Hemsö, annat än för något kortare besökpå någon närliggande ort. Men nu började förhållandena på ön att ändras, Herrarna Kempe tillhandlade sig allt flera områden på ön och den gamla bondejorden övergick sålunda undan för undan i bolagshärrars ägo. Då började Nordén känna sig mer och mer fjärmad från de gamla invanda förhållandena och alltmer isolerad, och så tog också han till sist och sålde 1894 sitt Utanöhemman med dess goda skogsmark som Kemparna nu ärop ägare till. I stället köpte han det på Åbordsön (strax nordväst om Hemsö i utloppsfjärden) belägna Bodénska hemmanet, lika stort som hans Utanöhemman och med god jord.

Men även detta hemman har nu gått från släkten. Nordéns enda son har nämligen övergivit sina fäders yrke och blivit folkskollärare, och då Nordén nu på gamla dagar skulle unna sig vila från jordbruket, överlät han sitt nyfärvärvade hemman på sin måg, som själv är jordbrukare. Denne har emellertid för icke länge sedan sålt gården till konsul John Ekman på Väja, ägare till Väja sulfitfabrik och Dynäs sågverk norr om Kramfors, och har sedan icke vid därom framställt anbud kunnat få återköpa den.

I en rymlig våning i en gård på Åbordsön tillbringar nu Jonas Nordén sin levnadskväll, aktad och ärad av alla som lärt känna honom.
 
Uppgifter och anmärkningar till Nordéns melodier.

Marsch nr 1. Vid bröllopen på Hemsö var det såsom ovan nämnts ingen musik vid bröllopståg till och från kyrkan, men när brudtåget kom hem från kyrkan till bröllopsgården stodo två fiolspelmän vid trappan till förstugubron och "spelade in" tåget med en marsch. Likaså skulle dessa spelmän "spela ut" varje grupp av gäster, som lämnade gården, vilket likaledes skedde vid förstugubron. Vid bådadera av dessa tillfällen användes marschen n:r 1, vilken var den enda på hemsö gängse marschen.

Marsch nr 2. Nordén lärde sig dessutom en och annan mera allmänt gängse marsch, såsom "Jämtlands brudmarsch" – Bellmans Fredmans

sång nr 12 – varav jag här anfört Nordéns början med hans enastående förslag i 5:te takten.

Polska nr 1. Har en tydligt ålderdomlig prägel.

Polska nr 2 och 3 äro förvanskade. Efter upptecknandet spelade jag igenom dem på ett piano, som fanns i salen där upptecknandet ägde rum, och Nordén förklarade därvid att de voro fullkomligt tiktigt återgifna (efter hans föredrag).

Polska nr 6 är en 16-delspolska, under det eljes på hela Hemsön Nordén endast hört 8-delspolskor. Denna polska hade också införts i början av 1800-talet av Nordéns mor, som var från Högsjö och lärt sig sjunga polskan efter en berömd Högsjö-fiolist, spelmannen Nils Hansson i Dals by.

Vals nr 3 tydligen något förvanskad i 3:dje reprisen; märk t ex det underliga e i 4:e takten. De båda takterna mot slutet, över vilka satts ( ), togos endast ibland. Jämför längre fram i verket Bjärtrå, Stiernman, vals n:r 3.

Valser nr 7 och 8 äro efter Nils Hansson.

Källa: Folkmusiken i Norrland Uppteckningar och text av K P Leffler, del 1 Ångermanland. Utgiven av föreningen för Norrländsk Hembygdsforskning tryckt i Härnösand 1921 av Härnösands Boktryckeri AB.

Tillbaka